Vad hände med tiden

Nu pratar jag inte bara om den närmsta veckans tid utan flera års tid.
Allt har gått så fort, alldeles för fort...

Jag saknar sp3c, älskade sp3c


De senaste veckorna har varit några av de mest stressade veckorna i mitt liv, men nu är det bara slut.
Stressen finns inte kvar, hela min kalender är i princip tom. Är detta känslan av steget från student-studenten-arbetslöshet?

Jag känner mig obeskrivligt tom nu när mina dagr i skolan är slut, det finns så månget jag ångrar och så många saker jag önskat att jag gjorde istället.
Men samtidigt kommer jag aldrig kunna glömma de stunder som jag inte ångrar.
Aldrig för har jag haft en sådan saknad för en människan, men att nu känna den för ett flertal är obeskrivligt.

Sp3c ni är en grupp tjejer i särklass från resterande männsklighet, ta vara på det!





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0